En sommar nästan utan hundar

Ett nytt jobb med bara enstaka dagar ledigt och hundarna med Mats i stugan under hans semester, ja det blir en sommar nästan utan hundar. Men det finns ljusglimtar.  Direkt efter min examen hann jag vara med på tre dagar av vår sökgrupps vistelse i Albacken med mycket hundträning, god mat och vin. Jag var också ledig två av fyra dagar av Meet MyOwns kennelläger. Den här gången fick bara Temper följa med eftersom jag hade anmält oss till spårkurs för Tomas Ivarsson. Det blev ”vanliga” spår. hårda spår,  och spår i åskregn. Jag måste säga att Temper imponerade på mig med sin förmåga att spåra. Han får nog bli min första spårhund. Så kul att träffa andra Meet MyOwnare! Tyvärr hade jag ingen kamera med, men jag ska lägga ut länkar till några hemsidor där det finns bilder. Det är helt otroligt vad ett ordentligt åskregn kan göra med vittringen på spårapporter. Både Temper och syster Kanel gick rakt över sina slutapporter utan att notera dem. Uppenbarligen fanns det för lite vittring kvar på apporterna efter ösregnet. Spåren blev också svåra med mycket jobb att hålla sig kvar i dem. Temper testade hårda spår för första gången men förstod inte riktigt vad han skulle göra. det blev mest ligg när jag pekade på marken (se även ligg nedan).

Så är då Mats semester slut. Hundarna ska komma hem och det skulle bli hundträning igen men….För två veckor sedan skar sig Temper i en baktass.  Naturligtvis under helgen, men tack vare att det finns Distriktsveterinärer blev tassen sydd med fyra stygn. Tyvärr tog han stygnen själv dag 2. Han ska inte kunna nå tassen med stor tratt på huvudet men det vet han inte så det gjorde han ändå. I går (lördag) var det Aldos tur, ett sår raktöver trampdynan. Ett mycket sämre läge än för Temper och ingen idé att sy enligt veterinären. Tassen blöder fortfarande.

Ja, så mycket träning blir det alltså inte med Aldo framöver. Jag hoppas ändå att han hinner komma i form för några avslutande söktävlingar innan säsongen tar slut. Men vila och stillhet är ord som inte finns i Aldos begreppsvärld och att inte få följa med husse ut och springa är i stort sett lika med aldoplågeri. Förhoppningsvis tillåter Tempers tass  snart lite träning. Det kan ju behövas eftersom vi snart ska tävla Lydn 1 igen och sedan spårappell. Den senaste Lydn 1:an gick ju inte så bra. Ibland kan inte Temper ligg men nu kunde han det desto mer. Det var ligg i fotposition, inkallning och ställande….Jag får väl träna med vår gamling James som är 13.5 år. I går fick han gå ett litet spår med Emma, tala om lycklig hund!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.